Jorden rämnar

På campingen

Kapitel 31 i vilket WCT-mannen Torsten Sandström funderar på ordning och oordning och Den Svarte Riddaren Sivert flyr fältet.

Det är afton på campingen. Solen ligger nära marken och färgar kullarna gyllene. Det är så tyst att det går att höra det raspande ljudet när de vita korna betar gräs där uppe på sluttningarna. WCT-mannen Torsten Sandström och den ilsket rödhåriga Rosie sitter kvar på bänken utanför toaletterna . 
WCT-mannen gnager eftertänksamt på det sista kycklingbenet. Han funderar fortfarande på röran i Rosies husvagn. 
"Du kunde ju inte veta var allt skulle ligga." hade hon sagt.
Hur skulle man kunna veta att det skulle ligga uppslagna album på golvet, att det skulle hänga stora högar med kläder över stolsryggarna och att det skulle stå flera kaffekoppar bredvid sängen och flera skor ligga i en hög mitt framför dörren. 
Hur kunde det vara möjligt att någon ville ha det på det här sättet?
Det finns så många frågor, tänker WCT-mannen. Men just den här frågan tänker han inte ställa högt. Han gnager lite till på kycklingbenet även om det inte är så mycket kött kvar på det, men det känns tryggt på något sätt.
    Han tänker på sitt eget tält där filten ligger ordentligt ihopvikt  ovanpå sovsäcken och hur Guiness rekordbok ligger precis ute i kanten på den upponervända plastbacken som han brukar packa i under resdagarna men som han använder som nattduksbord nu. Han tänker på sin stövlar som står rakt upptsällda bredvid varandra alldeles till höger om ingången på innertältet. 
   Rosie sitter och dinglar med benen och ser fridfull ut. Torsten Sandström tycker nästan att det låter som hon gnolar men det kan väl inte vara möjligt. Han har inte riktigt vant sig vid att hon inte är så arg längre, att hon skulle vara glad klarar han inte riktigt av att ta in. 
   Torsten Sandström drar in kvällsluften i i lungorna. Han är förvirrad men ändå tillfreds på något märkligt sätt. Han tar in kvällssolen över campingen, det knastrande ljudet av kornas betande. Och så plötsligt ett rasslande ljud i gruset. Det är Den Svarte Riddaren Sivert som är på väg upp mot toalettutrymmet så att gruset sprätter om benen på honom. Torsten Sandström kan riktigt höra hur det knakar i hans ihopbitna käkar när han passerar dem på väg in i toalettutrymmet. 
Sedan rämnar hela jorden med ett dån. 
Rosie ropar till och hugger tag i Torsten Sandström som tappar sin kycklingkartong. Den Svarta Riddaren har startat sin motorcykel där inne och ljudet ekar i kaklet. Han kommer utfarande som toalettutrymmet spottat ur honom, gruset sprätter upp i knät på Rosie. Den Svarte Riddaren Sivert far ner genom campingen, förbi campingrestaurangen  ut på vägen och försvinner.

Till långt in på natten hör man sång och skrän nere från restaurangen trots att det är måndag och restaurangen är stängd. Det är Claudille och Sonja som sitter vid plastborden och dricker vin och sjunger Hit the road Jack