Från äldsta till närvarande tider

En av mina bloggvänner har fått en sådan där utmaning, eller uppmaning, på Facebook: Han ska lägga upp en bild på en bok utan att skriva någon kommentar, i sju dagar. Inte samma bok alla dagarna, utan olika. 

Ingen har uppmanat eller utmanat mig men jag tyckte det verkade så kul så jag gör det i alla fall. Facebook styr inte mig, det är jag som styr Facebook, liksom. (Och det kan man ju inbilla sig om man har lust.)

Men eftersom jag känner att jag inte kan låta bli att kommentera (läs: pladdra på) om de här böckerna lägger jag en länk till bloggen under Facebook-bilden och det är ju bara på Facebook man inte ska kommentera. Smart, va? Internet styr inte mig, jag styr internet, liksom. 

Bok 3

Har ni läst min blogg tidigare så vet ni att jag tycker om gamla böcker, att jag tycker om att leta efter gamla böcker i överfulla källarantikvariat som luktar gammalt, gulnat papper. Ni vet också att jag har en fäbless för gamla tiders polarexpeditioner.  

I bok nummer tre möts två passioner i ett, visserligen något slitet men oerhört vackert, band upphittat på en loppis i Nora. 

Det behandlar "Nordpolsforskningarna från äldsta till närvarande tider". Närvarande tider var 1881. 16 år innan André försvann i sin ballong. 

Möjligen hade man svårt att ta sig fram till Nordpolen på den här tiden men vackra böcker kunde man göra. Även om jag tycker att Zafón-böckerna, se tidigare inlägg, är vackra så är detta ändå något i en klass för sig. Jag tycker att det är märklig hur vi i närvarande tider, när vi har alla möjligheter att göra vackra, hållbara ting hafsar över det mesta. 

Sedan jugend har det bara gått utför när det gäller arkitektur och dekoration, om ni frågar mig.

Lägg till bildtext