Utan den gyllene ön
Hade det här året blivit som det var tänkt, om det hade varit ett år vilket som helst, hade jag suttit på ett plan till Mallorca just nu.
Men nu är det inte vilket år som helst, det är Corona-året, och därför sitter jag här i min gula fåtölj och skriver blogg istället.
Min vackra ö. När kommer jag få se dig igen? Och hur kommer du att se ut? Vad kommer finnas kvar? Kan jag fortfarande beställa café con leche av den gråsprängde kyparen som alltid klappar mig på armen och som serverat på det här cafét sedan 60-talet. Hur ska det gå för kebabmannen som nyss installerat AC, och för Happy's Indian shop?
Restaurang Colmar som har den bästa bläckfisken?
Hur går det med mannen med den röda rullatorn, som jag pratade med om blommor. Kommer han att vara vid liv och gå sina dagliga rundor till den gråsprängde kyparens café, dricka koffein- och sockerfri cola och dividera med kvinnan med den sönderrökta rösten.
Mannen med hunden och Den värdige skrothandlaren, hur är det med dem?
Folk som är tillåtna att gå ut med hund tar bilder från Palma och lägger ut. Torg som är så tomma på folk och uteserveringar att jag nästan inte känner igen dem.
Jag vill dit. Jag vill att det ska vara ett vanligt år. Jag vill vädra ur vintern ur lägenheten och skura balkongen ren, handla frukt i saluhallen och gå på paseon och titta på båtarna i solnedgången. Jag vill gå till den indiska restaurangen och beställa vegetarisk pasanda och promenera i gränderna i gamla stan.
Men om det värsta som händer mig under detta märkliga Corona-år är att jag blir utan allt det där för en tid är jag tacksam.
Men nu är det inte vilket år som helst, det är Corona-året, och därför sitter jag här i min gula fåtölj och skriver blogg istället.
Min vackra ö. När kommer jag få se dig igen? Och hur kommer du att se ut? Vad kommer finnas kvar? Kan jag fortfarande beställa café con leche av den gråsprängde kyparen som alltid klappar mig på armen och som serverat på det här cafét sedan 60-talet. Hur ska det gå för kebabmannen som nyss installerat AC, och för Happy's Indian shop?
Restaurang Colmar som har den bästa bläckfisken?
Hur går det med mannen med den röda rullatorn, som jag pratade med om blommor. Kommer han att vara vid liv och gå sina dagliga rundor till den gråsprängde kyparens café, dricka koffein- och sockerfri cola och dividera med kvinnan med den sönderrökta rösten.
Mannen med hunden och Den värdige skrothandlaren, hur är det med dem?
Folk som är tillåtna att gå ut med hund tar bilder från Palma och lägger ut. Torg som är så tomma på folk och uteserveringar att jag nästan inte känner igen dem.
Jag vill dit. Jag vill att det ska vara ett vanligt år. Jag vill vädra ur vintern ur lägenheten och skura balkongen ren, handla frukt i saluhallen och gå på paseon och titta på båtarna i solnedgången. Jag vill gå till den indiska restaurangen och beställa vegetarisk pasanda och promenera i gränderna i gamla stan.
Men om det värsta som händer mig under detta märkliga Corona-år är att jag blir utan allt det där för en tid är jag tacksam.
Kommentarer