Jacuzzi Del 1
Höstföljetongen
När de först hade
meddelat att hon skulle få dem hade det varit så mycket med allt det andra att
hon inte riktigt tagit det till sig. Så
hade hotelldirektören ringt och frågat vilket konto pengarna skulle sättas in
på. Hon hade först inte kunnat svara
honom och det hade gjort honom nervös. Han hade inte förstått att det var
förvåning som hindrade henne från att tala och han hade genast lämnat sitt
effektiva tonfall och gått över till ett omständligt beklagande. De var alla på
hotellet så oerhört ledsna och chockade och förtvivlade över vad som hade hänt,
han bad om ursäkt för att han inte hade sagt detta först. De hade ju aldrig trott
att något sådant skulle kunna hända, det var ofattbart, rummet hade ju
besiktigats och allt. De förstod ju att
det kändes som om… fast förstå kunde de
förstås aldrig…
”Det kan jag
absolut inte ta emot.” viskade hon mitt i hotelldirektörens ursäktanden och
beklaganden. Detta gjorde honom ännu mer översvallande. Självklart kunde hon
det, det var det minsta de kunde göra och nu hade hotellets försäkringsbolag räknat
fram den här summan. Pengar kunde naturligtvis aldrig ersätta… men om hon nu bara
gav honom sitt kontonummer, så skulle de omgående sättas in där, pengarna. Hon
hörde att han gärna ville avsluta samtalet nu, få det här obehagliga överstökat.
Hon bad att få återkomma till honom dagen
därpå och lade på luren innan han hann säga emot.
Kommentarer