Sonett

Efter mycket knep och knåp har jag äntligen fått ihop mitt livs första sonett. Som ett första försök är den ganska ok, tycker jag. 

Sända lyktor ut

Nu är det hög tid att sända lyktor ut

Som färdas fram genom den mörka natten

Över himlar och över svarta vatten

Att visa, där framme finns på mörkret slut

 

Att längre fram blir ljusare än förut

Så ge dig ut och leta efter skatten

Ljuset ger åt vilket håll du vrider ratten

Vart hän du färdas är lyktornas beslut

 

Att leva är att oundvikligt resa

Att sända lyktor före är av nöden

De är fyrar där onda vatten brusa

 

Mål att sträva mot fast de lyser glesa  

De ger oss mod och håller liv i glöden

När vi far mörka vägar mot det ljusa

Att skriva dikt i bunden form är lite som att lösa korsord. Rätt ord och rätt antal stavelser ska in på rätt rad. Som jag skrivit förut någon gång är det bra för själen att skriva dikt. Att skriva den i bunden form är dessutom bra för hjärnan som får vrida och vända på språket. Skriva bunden vers är alltså att jämställa med en rejäl hälsosmoothie med rödbetor, ingefära och spenat och all annan nyttig kollijox.

Nästa projekt är att få ihop en hel sonettkrans. Klarar jag det lever jag till hundra.