Något annat än Corona

Det är en märklig tystnad över stan när man går hem från jobbet nu för tiden. Visst är det folk ute men de är tysta. En märklig stillhet råder, lugn och oroväckande på samma gång. 

 I medierna är det allt annat än tyst. 

Det måste finnas något annat att läsa i medierna än råd och restriktioner med anledning av Corona-viruset och skämt om dem som hamstrar toapapper, tänker jag. Självklart behöver vi informationen, men vi behöver annat också om vi ska orka med.
Som poesi till exempel.

Vårdarna
ger dig vatten, lite åt gången
i cell nr 7
stickar du havet

Det här är min favoritdikt av Bruno K Öijer. För mig handlar den om vilka mirakler man kan utföra med sin beskärda del, även om den är liten. Att hitta möjligheterna i det lilla. Att tålmodigt spara sina vattenransoner och använda dem rätt, då kan det bli ett helt hav.
Något att tänka på så här i de inställda evenemangens och stugsittandets tid.
Var rädda om er!