Detta eviga letande efter citat
Att jag ska haka upp mig så på vad andra säger istället för att säga något själv.
Fast det är klart, här pladdrar jag ju på utan att ha något särskilt att säga.
Sedan handlar det ju om att jag vill säga något själv om detta redan sagda. Ibland vet jag bara inte vad.
Lusläste just Bodil Malmstens blogg eftersom jag visste att där fanns det något som jag hade tänkt att det där måste jag ta upp på bloggen. Men som vanligt så skrev jag inte ner det på en gång och bloggen rullade vidare och det där jag skulle skriva om förpassades till...rullorna. Hm. Och jag kunde inte ens komma ihåg vad det handlade om bara att någonstans på Bodil Malmstens blogg fanns det något jag ville skriva om. (!)
Till slut hittade jag i alla fall citatet men då kunde jag inte för mitt liv komma på vad det vad jag hade tänkt säga om det. Så det blir inget sagt.
Åtminstone inte om just det.
Härom året läste jag Paolo Coelhos Alkemisten under semestern och hittade en massa saker i den som jag skulle skriva upp för att jag tyckte att det var bra. Även om jag kan tycka att Coehlo är lite väl präktigt pekpinneaktig och förståndig ibland. När jag kommit hem från semestern hittade jag emellertid inte citatboken och när jag väl hittade citatboken hittade jag inte Alkemisten och när jag väl hittade Alkemisten hittade jag inte citaten och så förtjust i Alkemisten var jag inte att jag har orkat läsa om den bara för att hitta de där oundgänliga livsvisdomarna.
Numera sätter jag färgade post-it lappar på boksidorna som rymmer de där klokskaperna som ska antecknas. Sedan inser jag en morgon att boken måste lämnas tillbaka till biblioteket, sliter bort lapparna och slänger ner den i bokinkastet. Nu har jag visserligen köpt en ny, mycket vacker citatbok som kanske gör att jag sköter mig lite bättre. För det är ju ganska roligt att bläddra bland de där citaten sedan och minnas var man befann sig när man tyckte att just det där var så bra. Få nya infall och idéer utifrån gamla/andras tankar.
Bob Hansson har skrivit någonting bra någonstans om det där med att man inte skriver i ett vakum, att allt man skriver korresponderar med något som någon annan skrivit och hur det blir ett samtal mellan människor. Jag orkar bara inte leta reta var det står just nu. Kanske får jag formulera något själv kring detta istället, till ett annat blogginlägg.
Vad jag skulle ha Majgull Axelsson-citatet till får ni kanske läsa en annan dag...
Upptäckte för övrigt att jag hade stavat fel här ovan och skrivit att jag lustläste Bodil Malmstens blogg. Och det kan man ju också göra.
Fast det är klart, här pladdrar jag ju på utan att ha något särskilt att säga.
Sedan handlar det ju om att jag vill säga något själv om detta redan sagda. Ibland vet jag bara inte vad.
Lusläste just Bodil Malmstens blogg eftersom jag visste att där fanns det något som jag hade tänkt att det där måste jag ta upp på bloggen. Men som vanligt så skrev jag inte ner det på en gång och bloggen rullade vidare och det där jag skulle skriva om förpassades till...rullorna. Hm. Och jag kunde inte ens komma ihåg vad det handlade om bara att någonstans på Bodil Malmstens blogg fanns det något jag ville skriva om. (!)
Till slut hittade jag i alla fall citatet men då kunde jag inte för mitt liv komma på vad det vad jag hade tänkt säga om det. Så det blir inget sagt.
Åtminstone inte om just det.
Härom året läste jag Paolo Coelhos Alkemisten under semestern och hittade en massa saker i den som jag skulle skriva upp för att jag tyckte att det var bra. Även om jag kan tycka att Coehlo är lite väl präktigt pekpinneaktig och förståndig ibland. När jag kommit hem från semestern hittade jag emellertid inte citatboken och när jag väl hittade citatboken hittade jag inte Alkemisten och när jag väl hittade Alkemisten hittade jag inte citaten och så förtjust i Alkemisten var jag inte att jag har orkat läsa om den bara för att hitta de där oundgänliga livsvisdomarna.
Numera sätter jag färgade post-it lappar på boksidorna som rymmer de där klokskaperna som ska antecknas. Sedan inser jag en morgon att boken måste lämnas tillbaka till biblioteket, sliter bort lapparna och slänger ner den i bokinkastet. Nu har jag visserligen köpt en ny, mycket vacker citatbok som kanske gör att jag sköter mig lite bättre. För det är ju ganska roligt att bläddra bland de där citaten sedan och minnas var man befann sig när man tyckte att just det där var så bra. Få nya infall och idéer utifrån gamla/andras tankar.
Bob Hansson har skrivit någonting bra någonstans om det där med att man inte skriver i ett vakum, att allt man skriver korresponderar med något som någon annan skrivit och hur det blir ett samtal mellan människor. Jag orkar bara inte leta reta var det står just nu. Kanske får jag formulera något själv kring detta istället, till ett annat blogginlägg.
Vad jag skulle ha Majgull Axelsson-citatet till får ni kanske läsa en annan dag...
Upptäckte för övrigt att jag hade stavat fel här ovan och skrivit att jag lustläste Bodil Malmstens blogg. Och det kan man ju också göra.
Kommentarer
Tjohej!