Nice

Sådana här dagar, dagen efter ännu ett terrordåd, känner jag att jag borde skriva något särskilt här på bloggen. Något viktigt och avgörande istället för det vanliga banala blajet som jag brukar skriva. Men jag har inte riktigt några bra ord. Det är med stora katastrofer som med stora idyller, orden är för urvattnade; fruktansvärt, fasansfullt, eller underbart, fantastiskt. Det betyder ju ingenting.

Jag surfar runt i de så kallade sociala medierna och ser att de, parallellt med sympatiyttringar för Frankrike, fortfarande fylls med de vanliga semesterbilderna. Och det är naturligtvis rätt. Vi måste fortsätta att fylla livet med sådant vi tycker ska finnas där: grillkvällar, badstränder, bärplockning och banalt blaj i bloggform. Som en motvikt till det vi tycker inte ska finnas.