måndag, februari 05, 2018

Livets lotteri

Jag sitter och tänker på allt man kan vinna här i livet.
Det går förvisso att förlora en hel del också, men varför ägna tid till att tänka på det.
Så jag väljer alltså att tänka på allt man kan vinna. Och det är mycket.

Den femte maj förra året skrev jag om hur jag vann en sockerkaksform på åror en gång när jag var barn. När det var mellanstadiedisco vann jag vid två tillfällen i följd en stor godispåse på numret på min entrébiljett.  När det var tivoli i stan en sommar vann jag en isbjörn i plast och på en luciafest vann jag en badrumsvåg som fortfarande står i mina föräldrars badrum.

På något sätt känns det som det här med att vinna saker är något som klustrar sig vid två tillfällen i livet: när man är barn och när man är pensionär.

På de tillställningar mina sociala föräldrar bevistar vimlar det av lottringar och bingobrickor och min mamma ringer och berättar om vinsterna hon för hem till boet: ljuslyktor och löpare, broderade tavlor, fyra flak ägg, ett halvtkilo kaffe, braständare, hårspray, prydnadstomtar. hembakta rågbrödskakor och nu senast en toalettborste (!)
   Det sistnämnda var vad min mamma valde från prisbordet på det senaste PRO-samkvämet. Jag vågade inte fråga vad övrigt det fanns på det prisbordet.

Numera vinner jag nästan aldrig något, möjligen 30 kronor på en trisslott till jul. Men å andra sidan spelar jag nästan aldrig heller och inte tar jag några lotter.
   På jobbet där vi samtliga befinner oss i det man kallar "mitt i livet" - fasen fantiserar vi  om att vinna 800 miljoner på Eurojackpot.
   Ingen av oss skulle glädja sig åt att vinna vare sig en isbjörn i plast eller en toalettborste.
Kanske är det därför vi inte vinner så ofta i den här åldern.

Inga kommentarer: