Tornet och trummorna Del 1
Han
släppte ut dagens första lilla grupp på plattformen: tre amerikanska ungdomar
med ryggsäckar, som hade pratat högljutt med varandra hela vägen upp. De skulle ha förmånen att gå runt i den
trånga gången som utgjorde den inglasade utsiktsplattformen i egen takt, dröja
så länge de ville i varje väderstreck.
Snart skulle gången vara igenproppad med turister som sakta, sakta
masade sig runt tornet och fotograferade varje vinkel av Barcelona.
Själv for han ner igen, en av dagens få
resor då han skulle åka ensam. Ensam
tillsammans med gnisslet, som lät som om en katt var instängd någonstans i
tornet. Han hade åkt upp och ned tillsammans
med den där katten i 20 års tid så han hörde den knappt längre.
Det var för bara några dagar sedan som det
slagit honom att han hade jobbat i tornet i 20 år. Den första april hade det
varit 20 år sedan han började som hissvärd i Mirador de Colomn, utsiktstornet
som byggdes till världsutställningen 1888, på platsen där Christopher Columbus
landsteg när han kom tillbaka från Amerika.
Han hade missat sitt jubileum med tre dagar!
En gång i tiden hade det varit helt
otänkbart att missa ett sådant datum. Eller vilket datum som helst, för den
delen.
De första 15 åren hade han fört statistik
över sina resor i tornet. För varje tur hade
han gjort ett streck i det lilla block som han hade i bröstfickan på den röda
västen med bilden av Mirador de Colomn i gult tryck. Som en ”tur” hade han
räknat en resa upp och en resa ned. När han
kom hem på kvällen hade han skrivit in alltihop i en röd anteckningsbok som han
förvarade i övre högra skrivbordslådan.
Han hade ritat kurvor och sett hur de steg under sommarmånaderna, nådde
sin topp i augusti och sedan dalade allt eftersom hösten led. Han kunde roa sig
med att jämföra till exempel maj månad i år med maj månad förra året och året
före det, eller räkna ut hur långt han hade åkt genom att multiplicera de 60
meter höga tornet med sina turer. Det
hade varit avkopplande att sitta och pyssla med alla siffrorna en stund på
kvällen, känts skönt att bläddra i den där boken. Alla de där siffrorna och kurvorna fick honom
att känna att han hade uträttat något, att han hade koll på läget.
Men det var innan trummorna hade kommit in i
hans liv.
Kommentarer