Nostalgikalendern Lucka 1

Tralla och sjung

Kom nu då!
Vadå?
Barnprogram i TV.

Det känner alla från min generation igen. Det var signalen, när man hade suttit framför TV:n i flera minuter och tittat på den där bilden med klockan och följt sekundvisarens väg runt, i väntan på att barnprogrammen skulle börja. När man hörde det där: Kom nu då... Då visste man att det äntligen skulle börja.


Numera är det mycket diskussioner om att barn blir skrämda av en del barnprogram, Alfons Åberg har ju till och med varit på tapeten. Jag tror kanske inte att det är så ödesdigert att bli rädd för något man ser på TV, det hör liksom till. Jag var rädd för mycket som jag sett i barnprogram när jag var liten, men jag tror inte att jag har några kvarvarande trauman. Det är också lite olika vad man är rädd för som barn och vad man anser är otäckt när man är vuxen. Jag kan inte minnas att jag någonsin var rädd efter att ha tittat på Tralla och sjung men nu gör det mig fullständigt vettskrämd.