onsdag, december 28, 2016

Störtas ska det gamla snart i gruset

Då har vi klarat av det här med julen och det är dags att stoppa tillbaka nostalgin i vindsförrådet, till nästa år.
   Nu handlar det bara om att blicka framåt. Spana in i det nya rena, vita året, det obeträdda, obesudlade nya året, det oskrivna bladet, alla möjligheters år, och inte se något annat än just det: vitt.
Rent.




De senaste åren har jag tyckt att jag börjat lära mig att hantera det här med julen ganska bra. Det tycker inte min kropp. För fjärde året i rad kraschar min nacke precis till/under juldagarna och jag möter släkten neddrogad av värktabletter. Jag har skaffat mig en egen jultradition.
   Annars har väl det varit det bästa med det här året, att nacken blivit bättre. Jag har inte varit hos naprapaten sedan i slutet av juni. Alltid något, detta skitår.

I år känns det viktigare än någonsin att nästa år bli ett bättre år, ett bra år. På så många plan. Jag brukar göra upp listor med nyårslöften och practise-övningar .  Jag älskar nyår och tanken på det vita otrampade snötäcket. Känslan av andan-hållandet och att stå med foten i luften och betänka sig innan man sätter ner den för första gången.
   Det har alltid handlat om att jag ska bli en bättre människa, leva mer fullt ut, osv. Men i år känns det inte som om det inte räcker med mig. Det behövs något mer.
Om det inte är som med det där fjärilsfladdret någonstans, var det nu är, som kan orsaka en storm någon annanstans.

På listan med nyårslöften: Fjärilsfladdra allt vad jag orkar.

Det behövdes något revolutionärt som den här veckans dikt tyckte jag, men hittade inte något som riktigt passade. Bara en bra stormdikt av Tranströmer. Och några fraser ur Internationalen.

Från mörkret stiga vi mot ljuset,
från intet allt vi vilja bli.

2 kommentarer:

skogsnuvan sa...

Man kan alltid hoppas på ett bättre och gladare år än det här. Hoppas att man får ha hälsan och må bra.

Soldansare sa...

Ja, vi hoppas, vi hoppas! Gott nytt år till dig!