Poesidagboken

Ett projekt (Jag har alldeles för många) är att skriva en slags poesidagbok. Inte hela dikter men några rader varje dag. För att underhålla den sortens språk, och den delen av själen. 

Det måste finnas tid
att sticka in en rad poesi
genom den trånga springan
mellan natt och dag
som ett brev
som ett mycket viktigt brev till människan
som handlar om konsten
att gå på vatten
om musiken snöflingor spelar
medan de faller
om sångerna regnet sjunger oss
i tröst och vrede
om hur en stjärnhimmel sprakar glädje över jorden.
Det måste finnas tid att skriva sådana brev
att skicka till dig själv
så du kan läsa
att du fortfarande lever