Sista dagen
Så är julmarknaden nedpackad, glüweinet uppdruckit, pariserhjulet nedmonterat, lastat och lämnar staden.
Nå, julmarknaden var ju slut redan den 30 december men jag tyckte att det passade bra som en bild för hur det känns sista dagen på resan.
Sista kvällen i Lübeck inleddes på Angus Rockkneipe. Angus är en sylta för genuina hårdrocksvänner (eller möjligen är det en tonårspojkes våta dröm när det kommer till inredning?) med sina väggmålningar av vikingar och djävulshuvuden. Ett bord med en poledanse-stång (inga dansare dyker dock upp medan vi är där) skyltar med budskap som "Bad to the bone", så att ingen ska ta miste. Man kan se mer på: http://www.angus-luebeck.de/ Det är en exotisk plats för mig och jag känner mig en aning exotisk själv (en glasögonprydd boknörd) bland denna rekvisita.
Inte riktigt lika exotisk som den lilla gråhåriga gumman i städrock som sitter i en av sofforna när vi kommer. Sedermera ska hon knyta en sjalet om huvudet och ta sitt paraply och vinka glatt farväl till oss innan hon ger sig ut i den ruskande kvällen.
Själva stannar vi en stund, njuter av atomsfären, smuttar på en Jim Bean och hojtar lite till varandra över cigarettröken och AC/DC (jag lyckas faktiskt identifiera AC/DC, trots att jag är en boknörd).
Sedan drar vi vidare till den italienska restaurangen för medelålders, materiellt och mentalt stadgade människor och lyssnar på ett svenskt sällskap som varit i Lübeck och handlat på reorna. Jag känner mig lite exotisk där också.
Lite fransk rock att ackompagnera det här inläggets rockiga innehåll:
Flygresan hem då? Hur gick det med den? Är rädd att jag bara lyckades andas i oktagoner och det fungerade inte alls. Men upp kom vi och ned också och bilen startade trots att det var - 17.
Kommentarer