Lucka 5: Upproret

- Nostalgikalendern 2024

När jag var 8 år blev jag feminist. Då läste jag Tjejerna gör uppror av Fröydis Guldahl . Någonstans i samma veva gick teveserien i repris. Kanske var det genom den jag kom i kontakt med boken, jag minns inte vilket som var först.  Berättelsen "grep" mig hur som helst och jag lånade boken flera gånger i skolbiblioteket och försökte leva efter Krokovadklubbens regler för jämställdhet. Eftersom jag var ett mycket bortskämt barn som inte behövde hjälpa till med någonting alls hemma var det svårt att vägra att göra "alla de tråkiga jobben". Jag fick ge mig på min pappa istället och tjatade fruktlöst på honom att diska och dammsuga. 

I vuxen ålder letade jag länge efter den här boken i olika antikvariat utan resultat. Jag kunde fantisera om att jag av någon anledning blev insläppt på min gamla nedlagda skola, där det ryktades att alla böckerna stod kvar. När den som släppt in mig var tvungen att gå in i ett annat rum skulle jag smussla ner boken i min blå Marimekko-väska (det var alltid just Marimekko-väskan jag hade.) Jag var säker på att skulle jag någon gång verkligen bli insläppt här skulle jag inte dra mig för att faktiskt stjäla boken utan skymten av dåligt samvete. Den skulle ju ha det så mycket bättre hemma hos mig än att bara stå och mögla i en gammal skolmatsal. (Jag gick i en liten skola där matsal och bibliotek var ett nämligen.)

Åren gick och jag träffade aldrig något som erbjöd sig att släppa in mig, och så långt som till att begå inbrott ville jag inte dra det. Istället köpte jag till slut boken, hederligt och dyrt på Bokbörsen för några år sedan. 

Teveserien kan man se här på Öppet arkiv